Vi beslöt oss tidigt i morse att idag ska vi ta det lugnt och så har vi gjort, även om vi hunnit en del så har det inte varit stressigt eller betungande på något vis. Vi går sakta och hör långsamt... det är viktigt att göra det ibland för att orka med.
T tog flickorna på en promenad utmed ån... Under tiden var jag hemma och rodde, bäddade och plockade med sådant som annars inte hinns med i veckorna. Gnistrande kallt och strålande sol... samtidigt som det "flingade" lite från luften.
När de kom hem, var det T;s tur att sätta sig i "båten" och ro ett tag. Vi märker båda att vi mår mycket bättre och orkar ro längre och längre.
I förmiddags kom jag in i det där berömda "flytet"... ÄNTLIGEN... som jag väntat. Det är dit jag vill när jag sätter mig i maskinen. När det inte upplevs som tungt och jobbigt... att kunna ro hur långt som helst utan att krokna.
Flickorna har nu hittat solstrimman i storarummet och där ligger de i värmen, mätta och rena från duschen igår.
Nu har jag lite mer att ta tag i... typ viktigheter som mat.
Må gott
